Krångel & förtvivlan.....
Uscha mej, nu sitter jag här igen och har massa trist att berätta! Blir så trött på mitt liv ibland så det finns inga gränser. Det där med gränser är en sak som han där uppe inte verkar ha satt i mitt liv, när det är tillräckligt.
Igår ringde advokaten och sa att jag måste åka runt och hämta ut alla mina sjukhusjournaler och det känns vidrigt då det påminner om sånt jag bara vill komma så långt bort ifrån som möjligt men inget och ingen ger mej en chans att få fly från det där som varit. Så nu är jag så enormt less på allt, och känner att orken inte räcker till. Och det är inte bara de att jag måste fixa fram och åka runt och må dåligt av att lösa dessa papper de är även satt ett datum då jag måste ha gjort detta nämligen den 17 April och det är ju snart, usch vrider och vänder på mej vill inte!
+ att skadeståndet dröjer......tror jag blir tokig! Samhället ger en inte nån som helst hjälp, det är otroligt kass och farligt också för den delen då jag förstår de unga tjejer som inte orkar fortsätta sina liv.
Sen ringde en vän nyss som ligger inlagd på sjukan fick jag reda på och låt mej säga att det är inte första gången har gör det + att hans inre organ är kass! Hans bukspottskörtel mår skit + att han varit med i en bilolycka och har smärtor i sin ena arm så vi vet inte om den är bruten eller ej. Sen har någon skjutit på honom också med nå gummi skott eller nåt, herregud så hans ena höft är svullen och värker. Alltså seriöst finns det ingen gräns? Vet inteom jag ska skratta eller gråta. Sen som ni vet så har jag varit lite nere sista dagarna och nu kommer allt detta också hjälp jag känner bara att jag drunknar i alla problem runt omkring. Varför kan det inte bara få vara bra?!
Ser i alla fall i framemot studioinspelningen som ligger framför mina fötter + hel dags fotningen på söndag + mina träningspass! Gud, utan mina träningspass just nu så skulle jag nog slå sönder både ett och annat i lägenheten av ren frustration och ilska, förtvivlan m.m.
Har faktiskt ganska rejäl träningsvärk i överkroppen, tränade den ganska stenhårt i måndags och det känns nu :)
Oj, ja just de spinningen igår satan gatan va jag körde stenhårt, hela jag var plaskvåt! haha, ja de låter ju bra :D haha..... ne men jag drog på motstånd så att det nästan är löjligt hahaha.......Im crazy! :)
Och nu om ca 4 timmar ska jag till gymmet och fortsätta träna upp min överkropp göttans värre, kusinen och hennes kille ska med de ska bli kul :)
Sitter och skriver med Stefan nu och hoppas innerligt att den nya datans internet ska funka ikväll och i natt så jag kan vara äntligen igen med min älskade vän på natten :)
Puss på dej söta Stefan solstrålen i allt mitt mörker........<3
" Innan vågade jag inte tro på en morgondag, mådde dåligt kände mej svag nu skulle världen kunna ligga framför mina fötter men samhällets övermän är sådana nötter "
Kramar och pussar
//Fejk smajlet
Igår ringde advokaten och sa att jag måste åka runt och hämta ut alla mina sjukhusjournaler och det känns vidrigt då det påminner om sånt jag bara vill komma så långt bort ifrån som möjligt men inget och ingen ger mej en chans att få fly från det där som varit. Så nu är jag så enormt less på allt, och känner att orken inte räcker till. Och det är inte bara de att jag måste fixa fram och åka runt och må dåligt av att lösa dessa papper de är även satt ett datum då jag måste ha gjort detta nämligen den 17 April och det är ju snart, usch vrider och vänder på mej vill inte!
+ att skadeståndet dröjer......tror jag blir tokig! Samhället ger en inte nån som helst hjälp, det är otroligt kass och farligt också för den delen då jag förstår de unga tjejer som inte orkar fortsätta sina liv.
Sen ringde en vän nyss som ligger inlagd på sjukan fick jag reda på och låt mej säga att det är inte första gången har gör det + att hans inre organ är kass! Hans bukspottskörtel mår skit + att han varit med i en bilolycka och har smärtor i sin ena arm så vi vet inte om den är bruten eller ej. Sen har någon skjutit på honom också med nå gummi skott eller nåt, herregud så hans ena höft är svullen och värker. Alltså seriöst finns det ingen gräns? Vet inteom jag ska skratta eller gråta. Sen som ni vet så har jag varit lite nere sista dagarna och nu kommer allt detta också hjälp jag känner bara att jag drunknar i alla problem runt omkring. Varför kan det inte bara få vara bra?!
Ser i alla fall i framemot studioinspelningen som ligger framför mina fötter + hel dags fotningen på söndag + mina träningspass! Gud, utan mina träningspass just nu så skulle jag nog slå sönder både ett och annat i lägenheten av ren frustration och ilska, förtvivlan m.m.
Har faktiskt ganska rejäl träningsvärk i överkroppen, tränade den ganska stenhårt i måndags och det känns nu :)
Oj, ja just de spinningen igår satan gatan va jag körde stenhårt, hela jag var plaskvåt! haha, ja de låter ju bra :D haha..... ne men jag drog på motstånd så att det nästan är löjligt hahaha.......Im crazy! :)
Och nu om ca 4 timmar ska jag till gymmet och fortsätta träna upp min överkropp göttans värre, kusinen och hennes kille ska med de ska bli kul :)
Sitter och skriver med Stefan nu och hoppas innerligt att den nya datans internet ska funka ikväll och i natt så jag kan vara äntligen igen med min älskade vän på natten :)
Puss på dej söta Stefan solstrålen i allt mitt mörker........<3
" Innan vågade jag inte tro på en morgondag, mådde dåligt kände mej svag nu skulle världen kunna ligga framför mina fötter men samhällets övermän är sådana nötter "
Kramar och pussar
//Fejk smajlet
Kommentarer
Trackback