Efter ett hopp ur duschen....
sitter jag nu här och rockar loss till massa bra musik! :)
Utan att säga vad, för de tänker jag inte göra så kan jag säga:
DET ÄR EN SEGER FÖR MIG, PRECIS JUST NU! :D
Jajamensan.....man kan väl säga att jag just nu håller på att förbättra min livskvalite å det är INTE att ta i kan jag lova! Tung väg till att bli bättre men nu har jag kommit lätt halvvägs å det känns så jävla skönt.
Svagare än nånsin men ändå starkare än på många år. Så sanningen är väl den att man vill INTE bråka med mej just nu....jaja, okej då kan väl avslöja lite så ingen dåre som läser tror att jag opererat in silikon eller nåt som nån blåst bimbo! :S Nej nej.....här kommer sanningen.....
För ett år sedan började jag käka värktabletter p.g.a. värk, ja de är ju därför de skriver ut dessa små jävla tabletter.
Och sanningen är ju den att är man under lång period mer eller mindre tvungen p.g.a. värk att äta en hästdos så blir man....ja just de beroende efter några månader. Jag har inte riktigt fixat helt enkelt att ta tag i det hela förräns nu men faktum är att jag trodde jag skulle få lägga in mej på avgiftning men faktum är att jag fixar det ty jag har bestämt mej och har jag bestämt mej är det bara så utan några som helst ursäkter. Inte ens när jag ligger i badet å skakar som en dåre av abstinens.....ja tyvärr blir det kraftig abstinens av såhär starka värktabletter, sorgligt nog hade jag det INTE i tanken när jag började knappra och märkte för några månader sen att jag var just beroende.
Vardagen rullade inte på utan ja nu är jag ju så ärlig så varför inte bekänna allt. Jo....nu kör vi ingen återvändo.
När jag gick upp på morgonen funkade jag inte då kroppen skrek efter tabletterna så gjorde det till en vana att knappra i mig 2-3stycken direkt när jag vakna för att sedan sätta mej i duschen/badet och vänta ut helvetet som var en stund innan tabletterna kickat in. Dock blev jag aldrig så att säga "hög" av dessa tabl. de va ju inget flyga i det blå så att säga dock påverkar det ändå så mycket att utan dem stannade allt upp å jag funka inte.
På eftermiddagen/kvällen tog jag i regel 2st. till och även på natten tog jag 2st. till.
Ja detta är då en av mina svåraste hemligheter att berätta då detta är nåt som påverkat mej nåt så enormt, märker jag först nu såklart. Värktabletter är livsfarliga saker och jag varnar ALLA för tro inte att de är bara "pundare" som kan fastna i det träsket nej nej..... jag hade svinont käkade till början 2-3st/dygn sen vänjer sej kroppen och den kräver mer för att ge samma "känsla".....känslan man tillslut tror är sitt egna mående och status tilllllssss......
ja just de....man trappar ner/avgiftar sig. Från att ha käkat dessa starka tabletter i över ett år sitter jag här nu utan nån i kroppen. Jag har på ca. 1½ vecka lyckats sluta det har varit ett smutsigt jävla helvete och kroppen skriker fortfarande efter nåt.....efter tabletterna......å de är tungt som fan för verkligheten har plötsligt blivit så jäkla "nära"
När det gäller min tro, mitt synsätt på saker och ting har ingenting ändrats......
Inte heller kärleksmässigt jag känner mig kärare än nånsin dock är jag just nu i denna perioden mycket känsligare än vanligt......kroppen är totalt slut efter denna 1½ veckan......och detta är alltså anledningen till varför jag inte fixat att uppdatera bloggen så ofta. Senaste dagarna har bestått av att ligga i badet, försöka sova bort tiden, svårt att äta, feber å extrema rysningar, värk i ryggen å huvet konstant......mycket tårar då de påverkar psyket mycket.
Även detta är en bieffekt man INTE märker när man äter dessa tabletter dock kommer det som en kniv i ryggen när man går ur dimman man suttit i. Å igår satt jag i sängen och lyssna på musik....helt skakis å på väg att börja gråta hela tiden.....helt hopplöst......dock var dagen i förrgår den vidrigaste av dem alla de var då jag slutade helt å nertrappningen var över. Jag trodde på fullaste allvar att jag skulle få lägga in mej på avgiftning då jag psykiskt och fysiskt var totalt slutkörd.....men efter lite stöd från min älskling å en vacker ros i morgonpresent så bet jag i det sura äpplet igen och kämpade mig igenom även denna tunga dagen.
Känner mej också förbannad som fasiken på att det är så lätt att få ut dessa starka preparat det borde vara MYCKET svårare! Att hamna i helvetet, falla ner i gropen är tusen ggr lättare än att klättra upp men tro mig kära vänner jag fixar även detta, å måste säga att jag för första gången på många år känner mig kaxigt stolt.
Känner mej förbannad på alla runt om mig som inte längre hör av sig. Jag har inte gjort dem nåt.....de enda de kan säga att jag isf gjort är " blivit kär å flyttat till Sthlm " är det kriminellt?!
Ne, trodde väl inte det heller. Människor som under alla år påstått att de "bryr sej så mycket å bara vill mitt bästa" visar nu för första gången sitt rätta jag. " Försök du bli lycklig men när du blir de så räkna inte med mig "
Loosers enligt mig.
Storebrorsan vart fasiken har du tagit vägen? Saknar dej som fan. I början hörde jag av mig till dig men du skrev/ringde aldrig tillbaka å jag slickar inte folk i arslet. Jag ser upp till dej extremt mycket å förstår inte varför du inte hör av dig. Jag har inte gjort dej nåt, min karl har inte gjort dej nåt. Jag är samma galna lillasyrra som alltid å har inte ändrat mej på nåt annat sätt än att jag blivit vuxen å är gladare än nånsin, negativt?
Ne kära broder jag saknar kontakten med dej mycket som sjutton. Du är en av de få människor jag verkligen ser upp till å är stolt över. Du är min kära storebror och i mina ögon superbra så det känns tomt.
I Borås har storebrorsan startat upp en gratistidning "Stripez" det verkar gå ganska bra för dem å jag har stolt tidningen stående vid sängen å tittar på den ofta å tänker på dig.....håller tummarna för dig vare sej du hör av dig eller inte. Satt i värsta nostalgi trippen i förrgår när jag mådde riktigt dåligt å tänkte på allt vi varit med om tillsammans....du vet de är en hel del......på semestrarna med familjen.....när vi mötts upp när jag fortfarande bodde i Borås å shoppat loss :) När vi fulat oss mer än de flesta.....skrattat åt varandras galna tankar & ideer....
Älskar dig storebrorsan som fasiken....å jag finns kvar här.....glöm inte de......
Kontakten med farsan är kluven som fasiken också.....vet inte vart han står....förra gången vi var nere i Borås så träffade vi honom tillsammans jag och mannen, var trevligt å jag rotade bland massa kort från när jag var liten å tog med mej en del hem då jag har dåligt med kort från när jag var riktigt liten.
Männen snackade på ordentligt och de verkade förstå sej på varann faktiskt. Jag trodde därför i min "blåögda dumhet" att fnurran på tråden hade knutits upp å kontakten skulle tas upp igen. Aj, va jag brände mej på de.
Flera vänner har mer eller mindre sagt upp kontakten endast p.g.a. en sak vår åldersskillnad. Pinsamt!
Släkten är värst brukar man ju säga jajamensan......Nästintill INGEN har hört av sig trots att jag skickat brev till samtliga. Ne, det är erat val ni får tro, tycka och tänka vad ni vill jag kan bara säga sanningen å den håller jag mej till, jag är samma tjej som innan endast gladare och lyckligare och med mycket mer livskvalite om de stör er så är det ert problem å jag har gjort allt för att hålla kontakten å ett nytt försök kommer ju med bröllopsinbjudningarna jag vill bara göra klart en sak: Tro inte att jag kommer komma krypande på knäna längre fram det är inte en chans.
Ne nu ska jag fortsätta att komma ur detta jävla missbruket å tänker stolt sträcka på mig för att jag har en sådan jäkla vinnarskalle så att jag t.o.m. nu visat mej själv att jag klarar mycket mer än jag innan trodde!
Vinna eller försvinna......JAG VINNER......Gör du?
Puss & Kram
//Hon som nu går ur dimman.........
Utan att säga vad, för de tänker jag inte göra så kan jag säga:
DET ÄR EN SEGER FÖR MIG, PRECIS JUST NU! :D
Jajamensan.....man kan väl säga att jag just nu håller på att förbättra min livskvalite å det är INTE att ta i kan jag lova! Tung väg till att bli bättre men nu har jag kommit lätt halvvägs å det känns så jävla skönt.
Svagare än nånsin men ändå starkare än på många år. Så sanningen är väl den att man vill INTE bråka med mej just nu....jaja, okej då kan väl avslöja lite så ingen dåre som läser tror att jag opererat in silikon eller nåt som nån blåst bimbo! :S Nej nej.....här kommer sanningen.....
För ett år sedan började jag käka värktabletter p.g.a. värk, ja de är ju därför de skriver ut dessa små jävla tabletter.
Och sanningen är ju den att är man under lång period mer eller mindre tvungen p.g.a. värk att äta en hästdos så blir man....ja just de beroende efter några månader. Jag har inte riktigt fixat helt enkelt att ta tag i det hela förräns nu men faktum är att jag trodde jag skulle få lägga in mej på avgiftning men faktum är att jag fixar det ty jag har bestämt mej och har jag bestämt mej är det bara så utan några som helst ursäkter. Inte ens när jag ligger i badet å skakar som en dåre av abstinens.....ja tyvärr blir det kraftig abstinens av såhär starka värktabletter, sorgligt nog hade jag det INTE i tanken när jag började knappra och märkte för några månader sen att jag var just beroende.
Vardagen rullade inte på utan ja nu är jag ju så ärlig så varför inte bekänna allt. Jo....nu kör vi ingen återvändo.
När jag gick upp på morgonen funkade jag inte då kroppen skrek efter tabletterna så gjorde det till en vana att knappra i mig 2-3stycken direkt när jag vakna för att sedan sätta mej i duschen/badet och vänta ut helvetet som var en stund innan tabletterna kickat in. Dock blev jag aldrig så att säga "hög" av dessa tabl. de va ju inget flyga i det blå så att säga dock påverkar det ändå så mycket att utan dem stannade allt upp å jag funka inte.
På eftermiddagen/kvällen tog jag i regel 2st. till och även på natten tog jag 2st. till.
Ja detta är då en av mina svåraste hemligheter att berätta då detta är nåt som påverkat mej nåt så enormt, märker jag först nu såklart. Värktabletter är livsfarliga saker och jag varnar ALLA för tro inte att de är bara "pundare" som kan fastna i det träsket nej nej..... jag hade svinont käkade till början 2-3st/dygn sen vänjer sej kroppen och den kräver mer för att ge samma "känsla".....känslan man tillslut tror är sitt egna mående och status tilllllssss......
ja just de....man trappar ner/avgiftar sig. Från att ha käkat dessa starka tabletter i över ett år sitter jag här nu utan nån i kroppen. Jag har på ca. 1½ vecka lyckats sluta det har varit ett smutsigt jävla helvete och kroppen skriker fortfarande efter nåt.....efter tabletterna......å de är tungt som fan för verkligheten har plötsligt blivit så jäkla "nära"
När det gäller min tro, mitt synsätt på saker och ting har ingenting ändrats......
Inte heller kärleksmässigt jag känner mig kärare än nånsin dock är jag just nu i denna perioden mycket känsligare än vanligt......kroppen är totalt slut efter denna 1½ veckan......och detta är alltså anledningen till varför jag inte fixat att uppdatera bloggen så ofta. Senaste dagarna har bestått av att ligga i badet, försöka sova bort tiden, svårt att äta, feber å extrema rysningar, värk i ryggen å huvet konstant......mycket tårar då de påverkar psyket mycket.
Även detta är en bieffekt man INTE märker när man äter dessa tabletter dock kommer det som en kniv i ryggen när man går ur dimman man suttit i. Å igår satt jag i sängen och lyssna på musik....helt skakis å på väg att börja gråta hela tiden.....helt hopplöst......dock var dagen i förrgår den vidrigaste av dem alla de var då jag slutade helt å nertrappningen var över. Jag trodde på fullaste allvar att jag skulle få lägga in mej på avgiftning då jag psykiskt och fysiskt var totalt slutkörd.....men efter lite stöd från min älskling å en vacker ros i morgonpresent så bet jag i det sura äpplet igen och kämpade mig igenom även denna tunga dagen.
Känner mej också förbannad som fasiken på att det är så lätt att få ut dessa starka preparat det borde vara MYCKET svårare! Att hamna i helvetet, falla ner i gropen är tusen ggr lättare än att klättra upp men tro mig kära vänner jag fixar även detta, å måste säga att jag för första gången på många år känner mig kaxigt stolt.
Känner mej förbannad på alla runt om mig som inte längre hör av sig. Jag har inte gjort dem nåt.....de enda de kan säga att jag isf gjort är " blivit kär å flyttat till Sthlm " är det kriminellt?!
Ne, trodde väl inte det heller. Människor som under alla år påstått att de "bryr sej så mycket å bara vill mitt bästa" visar nu för första gången sitt rätta jag. " Försök du bli lycklig men när du blir de så räkna inte med mig "
Loosers enligt mig.
Storebrorsan vart fasiken har du tagit vägen? Saknar dej som fan. I början hörde jag av mig till dig men du skrev/ringde aldrig tillbaka å jag slickar inte folk i arslet. Jag ser upp till dej extremt mycket å förstår inte varför du inte hör av dig. Jag har inte gjort dej nåt, min karl har inte gjort dej nåt. Jag är samma galna lillasyrra som alltid å har inte ändrat mej på nåt annat sätt än att jag blivit vuxen å är gladare än nånsin, negativt?
Ne kära broder jag saknar kontakten med dej mycket som sjutton. Du är en av de få människor jag verkligen ser upp till å är stolt över. Du är min kära storebror och i mina ögon superbra så det känns tomt.
I Borås har storebrorsan startat upp en gratistidning "Stripez" det verkar gå ganska bra för dem å jag har stolt tidningen stående vid sängen å tittar på den ofta å tänker på dig.....håller tummarna för dig vare sej du hör av dig eller inte. Satt i värsta nostalgi trippen i förrgår när jag mådde riktigt dåligt å tänkte på allt vi varit med om tillsammans....du vet de är en hel del......på semestrarna med familjen.....när vi mötts upp när jag fortfarande bodde i Borås å shoppat loss :) När vi fulat oss mer än de flesta.....skrattat åt varandras galna tankar & ideer....
Älskar dig storebrorsan som fasiken....å jag finns kvar här.....glöm inte de......
Kontakten med farsan är kluven som fasiken också.....vet inte vart han står....förra gången vi var nere i Borås så träffade vi honom tillsammans jag och mannen, var trevligt å jag rotade bland massa kort från när jag var liten å tog med mej en del hem då jag har dåligt med kort från när jag var riktigt liten.
Männen snackade på ordentligt och de verkade förstå sej på varann faktiskt. Jag trodde därför i min "blåögda dumhet" att fnurran på tråden hade knutits upp å kontakten skulle tas upp igen. Aj, va jag brände mej på de.
Flera vänner har mer eller mindre sagt upp kontakten endast p.g.a. en sak vår åldersskillnad. Pinsamt!
Släkten är värst brukar man ju säga jajamensan......Nästintill INGEN har hört av sig trots att jag skickat brev till samtliga. Ne, det är erat val ni får tro, tycka och tänka vad ni vill jag kan bara säga sanningen å den håller jag mej till, jag är samma tjej som innan endast gladare och lyckligare och med mycket mer livskvalite om de stör er så är det ert problem å jag har gjort allt för att hålla kontakten å ett nytt försök kommer ju med bröllopsinbjudningarna jag vill bara göra klart en sak: Tro inte att jag kommer komma krypande på knäna längre fram det är inte en chans.
Ne nu ska jag fortsätta att komma ur detta jävla missbruket å tänker stolt sträcka på mig för att jag har en sådan jäkla vinnarskalle så att jag t.o.m. nu visat mej själv att jag klarar mycket mer än jag innan trodde!
Vinna eller försvinna......JAG VINNER......Gör du?
Puss & Kram
//Hon som nu går ur dimman.........
Kommentarer
Trackback