Tack för den långa.....
kommentaren Anna. Ja, otroligt nog har dock läkarn som jobbar däruppe bestämt sej för att inte göra nånting. Hon skrev ut smärtlindring som dock inte hjälper nånting! Har ringt min barnmorska m.m. å hon har väl lite en annan åsikt än läkarn på förlossningen men de hjälper ju föga. Hade de varit min andra förlossning menar läkarn på att då skulle dom hjälpt mej men nu bara för att de är första så gör dom inte de, så här är det mer eller mindre kaos dygnet om! :(
Förstår inte hur dom kan låta första graviditeten bli en sådan här mardröm på slutet, inte klokt. Å nu har värkarna hållt på i en vecka! De är ju helt sanslöst, hur troligt är de att jag kommer ha nån som helst kraft kvar när de väl börjar öppna sej?!
Om de ens kommer göra de utan nån hjälp, de vet vi ju inte. Ne, min åsikt är att läkarn inte är klok i skallen & verkligen bara går efter sin princip och i detta fallet INTE agerar efter vare sej mitt eller Gabriellas bästa, kan ju knappast vara bra för tösen att ligga kvar i magen när jag har jätteont, blir stressad å mår dåligt både fysiskt å psykiskt av de, sömnen är en katastrof, jag kan inte förse oss med samma mängd mat & vätska som innan, kräks m.m. De kommer ju resultera i att både jag & min lilla älskling är i sämre skick när hon äntligen kommer å då har vi ju sämre förutsättningar att klara det bra tillsammans å " den vanliga vägen " vilket känns jätteviktigt för mig. Risken för akut kejsarsnitt lär ju öka nåt radikalt!
Känner mej ganska förtvivlad för jag trycker i mej mat & vätska så gott jag kan å lite mer därtill men kan ju inte hjälpa att de gör så ont att jag sen kräks var & varannan gång efteråt å de gör att jag känner mej så usel & tycker så synd om Lillan, Å de i sin tur skapar stress å trötthet ja ni förstår nog den MYCKET onda cirkeln.
Sen blir de ju inte bättre av att Matti försöker hjälpa till så mycket han kan nu då han är extremt rädd om både mej & Lillan, han måste ju verkligen spara på alla krafterna så att iaf han har kraft & styrka att hjälpa mej igenom de som komma skall annars känns de som vi om ett tag är dömda till ett kejsarsnitt. Ne, detta kan inte vara för Lillans bästa tycker redan hon verkar mer slö i magen å ingen gör nåt......jag är en mycket förtvivlad blivande mamma just nu :(
Igår var ett ombud från Trygg Hansa här & informera mej om deras tryggabarn försäkring vilken jag kommer teckna så fort tösen är född. Började redan igår skriva i lite papper m.m. så när hon e född är de bara att ringa ombudet så är hon försäkrad sånt e VIKTIGT!
Ne, nu skall jag göra ett tappert försök att äta litegrann......dricka litegrann å sen bara ligga stilla & hoppas på att inte kräkas. Uscha, min älskade lilla tös önska verkligen situationen vore annorlunda, men jag gör mitt bästa.
Puss & Kram
//Mamma Malin & underbara lilltösen.......
ja fy vad jobbigt du har! Har du varm vete kudde lägga på mage? Varma små handdukar. Hade samma m första. De menade på att sjukhus miljö påverkar och man är lugnare hemma. Enda tröst jag kan ge är att nu när mage jobbat så mycket brukar den veta vad som ska göras vid själva framfödandet så den kommer gå snabbare och bli -lättare-. När du är öppen över 4 cm så får man bedövning -om du tänkt ta det?- då slipper du värk smärtan och kan få kraft igen vila innan e dags. Kämpa på. Som jag kände, desto underbarare var det när jag fött efter en sådan kämpar förlossning.. Inget kunde bli jobbigt efteråt. Medan andra hade problem efteråt m ena och andra så kände jag det var ingenting mot det jag redan haft. Och jag bara njöt av den lilla trots lite värk i mage och andra ställen efteråt.. Det var bara som lätt huvudvärk i jämförelse. Varm kram t er tjejer! Och matti så klart. Snart tjejen.. Och är säker på att då går det undan . :)
jo en sak t. Andra barnet tog mindre än 40. Tröst eller inte.. Men fick jag välja nu efteråt -svårt tycka när man är mitt i det- väljer jag min långa förlossning igen ändå. 40 min. Hann inte filma. Ta kort och pappan hann nästan inte med. 5 minuter hann hann vara med sen var det klart? Ingen förstod någonting och jag som peppat mig att nu vet jag! Nu är jag med! Minns ingenting.. Varm kram igen
Tror nog att läkaren vet bäst och att Gabriella kommer att komma ut hel och fin när det är dags.
Alltså,förbannad är förnamnet!!! Fattar inte varför de resonerar så JÄVLA f*ed up!!
Precis som du säger så är ju risken förkejsarsnitt MKT högre när det är dags och du kommer in och är så slut. Till mig sa de också att "Du har en väldigt stram tapp men det kommer bli lättare nästa gång och blabla bla". Nu har jag tre underbara barn, tror du att den har blivit mindre stram för det? Näpp, det har den inte, under båda de två sista förlossningarna har de fått hjälpa mig med det. Under första fick jag lida som satan, underandrafick jag det där buscopan och under tredje så ficka jag gel och de två sista förlossningarna har gått kanon tack vare det. rena drömmar om man jämnför med ettan. Tyckerdetär rent för jävligt att du ska behöva gå igenom det här och typ bli avskräckt från fler barn kanske, när det finns hjälp att få!!
Kandu inte ringa in då och kolla om det finns nån annan läkare? För ibland känns det som att tröffar man bara rätt person så...
För min del så kan jag säga att jag var helt förfärad när vi fått Alexandra, och när lillebror låg i magen så gick jag på Aurora, just för att jag var så maniskt rädd att det skulle ta lika lång tidmedhonom. Det var då de lovade mig att jag inte skulle få ligga så länge utan själv bestämma förloppet. Få "öppningshjälp" och sedan omdet tog för lång tid fåbestämma om jag ville ha snitt eller inte. Men det gick ju som sagt på 12 timmar efter det.
När jag väntade lillasyster nu sist så gick jag en "kurs" som handlade om dykteknik, där var det också "ett kapitel" om att just öppnas. Man skulle typ meditera och tänka "nedåt" Öööööööppna vid varje värk och visualisera hur det öppnades. Låter skitlöjligt, i know,men jag gjorde så iallafall, vid varje värk så blundade jag togettdjupt andetag och tänkte Öppna, och förmodligen hjälpte det inte ett skit S* men det kändes så iallafall och et varviktigt då. Det var alltså i början, innan öppningen komi gång sas, när jag var öppen 5 så började jag dyka istället. Du kan ju testa!! Googla på det så får du kanske mer konkreta tips än mittflummande här!!
Jag håller som sagt tummar och tår förer!!
Lycka till! Kraaaaam!!
Du kan ju kanske höra med din barnmorska om det är ok att du knaprar på såna här energitillskottsbarer och energidrycker som man brukar dricka efter att man tränat?
Kan vara helt ute och cykla nu dock..Var bara en tanke som dök upp att det kanske kan hjälpa lite då det inte brukar vara så mycket men mycket energi packat? Kanske lättare att hålla nere?
Gumman...det låter som att du har ett helvete just nu!!!
Jag önskar att jag kunde göra något för dig...Vad som helst....tyvärr kan jag inte ta bort värkarna...
Men du verkar vara en riktig kämpe...fortsätt så...
kram