Med dammsugaren i högsta hugg.....

ja så var det i måndags när jag var SKITDÅLIG de behövde dammsugas så jag dammsög som en galning och intalade mej själv: Det är inte så farligt febern kommer ge med sej och i värsta fall får jag väl ringa vårdcentralen imorgon. Vilket jag definitivt fick göra för natten till tisdag var GENOMJÄVLIG! Över 40graders feber och värk i bröstet så jag trodde jag skulle bli tokig!

Fick en tid & de konstaterades att jag hade lunginflammation (för er som inte haft de kan jag informera om att det är HEMSKT jag är smärttålig men de är vedervärdigt....känns som 15scouter anlagt en rejäl lägereld i hela bröstkorgen enda ut i ryggen!) Men inte nog med detta jag fick vandra med min höga feber till apoteket (andfådd som gud vet vad) för att hämta mängder av pencillin. Några timmar senare blev de rullstolsrace med mej till akuten - svårt med andningen och mycket sämre på alla sätt & vis blev inlagd sent på efm i tisdags & åkte hem idag mitt på dagen. Dubbelsidig lunginflammation = PEST! Läkaren tyckte jag skulle stanna ett dygn eller två till då jag blir andfådd av att bara ta mej några meter till toaletten men hemlängtan var FÖR STOR - ska hem till tösen NU NU NU NU..... Och vill HÄRIFRÅN!!! Hatar sjukhus....hatar tröga läkare & sjuksköterskor med IQ fiskpinne! (Det finns självklart underbara sköterskor det är inte de jag menar men de finns också som i alla yrken riktiga nötter!) Mängder av antibiotika, smärtstillande morfintabletter att äta några dagar till här hemma & sen SKA jag vara sängliggande och inte anstränga mej NÅT....men riktigt så funkar jag ju inte ska göra mitt bästa för att vila så mycket de går/ligga still så mycket de går men de är svårt och det var hopplöst när min älskade lilla "krabba" kom hem hon blev så glad & JAG GRÄT NÄR JAG KOM HEM av lättnad över att vara hemma igen och sen när jag såg min vackra, kloka, söta helt underbara tös ja de är lycka de!
Hon låg halvlutad mot mej i soffan en bra stund & tittade på bompa men hon är klok och kunde läsa av att " Mamma inte mår bra " men inte så hon mår dåligt av de utan hon frågar istället och sen blev hon rädd när hon såg mina plåster och sa - Mamma ajajaj..... såg rädd ut stackaren.
Så jag förklarade och sen tog jag fram plåstrena vi har hemma och satte på henne ett på armen och då var det ingen fara alls längre då låg hon och tittade på de och pekade och sa;
- Likadan som mamma.... inte farligt...ne inte farligt mamma.... de e roooooligt!

Hahahaha...... hon e störtskön och KLOK!

Nu måste jag lägga mej på sidan lite igen..... gör ont...

Men så vet ni iaf så fort jag är bra så kommer ett videoinlägg.
Puss & Kram
//Hon med dom hopplösa lungorna! :(

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback