Sprida kunskap.....
ja, de är ett bra jobb kvinnorna i endometriosföreningen gör & så nödvändigt. Jag trodde jag var helt ensam om denna värken i.o.m. all vårdpersonals konstiga, ibland rent förnedrande bemötande & kommenterande.
När jag skriver all - alla så menar jag nästan alla, för så jäkla illa har de varit i flera år nu. Jag sökte hjälp för första gången 2007 för detta, det är 4,5år sedan! Och det har nonchalerats nåt oerhört trots att jag blivit akut inlagd otaliga gånger - det är så åt helsike. Tuta i någon mängder av morfin som är SMÄRTSTILLANDE som vi nog alla vet - knappast ett botemedel och detta endast flera av gångerna istället för att ta reda på orsaken till smärtan. Som nu i efterhand är glasklar.
Har ont idag igen, de vägrar ge med sej denna gången & får fortsätta äta mina smärtstillande så jag iaf kan ta mej runt i lägenheten men att vara så "låst" p.g.a. extrem värk ÄR hemskt. Jag hoppas verkligen att kunskapen om denna sjukdomen förs vidare från person till person & när jag fick hem endometriosföreningens tidning igår så var den en stor tröst för jag kände igen ALLT, alla symtom & all frustration å ibland sorg över att inte vara förmögen till de man önska. OM du läser detta & har problem så SÖK HJÄLP & vägra ett nej eller bara smärtlindring jag önska jag hade gjort de från början men jag vågade inte. Läkarna har man ju en jäkla respekt för men tyvärr detta är som endo.föreningen kallar det en "sjukdom i de tysta" & kunskapen om den är LITEN dock är sjukdomen ganska vanlig ca. 200.000 kvinnor i Sverige gissar man lider mer eller mindre av denna sjukdomen DET ÄR MÅNGA! Man kan även hjälpa endo.föreningens arbete genom att skänka en hundralapp eller två, eller bli stödmedlem eller som jag medlem med endometrios. De är inte jättemycket pengar men gör stor skillnad för deras arbete. Har själv kommit i kontakt med en underbar kvinna från föreningen som verkligen lyssnar, känner igen & förstår vad jag pratar om - DET ÄR GULD VÄRT! För ensamheten man känner när man är så dålig som nu är hemsk, deprimerande & bara mörk, mörk & mörk.... :(
Måste kunna tvätta vidare nu har klarat mej ner en gång & tillbaka men de var ett helsike.....
Men vägra ge upp!
Ringa Sahlgrenska & ett annat lasarett idag!
Kramar
//Citodonen.....
När jag skriver all - alla så menar jag nästan alla, för så jäkla illa har de varit i flera år nu. Jag sökte hjälp för första gången 2007 för detta, det är 4,5år sedan! Och det har nonchalerats nåt oerhört trots att jag blivit akut inlagd otaliga gånger - det är så åt helsike. Tuta i någon mängder av morfin som är SMÄRTSTILLANDE som vi nog alla vet - knappast ett botemedel och detta endast flera av gångerna istället för att ta reda på orsaken till smärtan. Som nu i efterhand är glasklar.
Har ont idag igen, de vägrar ge med sej denna gången & får fortsätta äta mina smärtstillande så jag iaf kan ta mej runt i lägenheten men att vara så "låst" p.g.a. extrem värk ÄR hemskt. Jag hoppas verkligen att kunskapen om denna sjukdomen förs vidare från person till person & när jag fick hem endometriosföreningens tidning igår så var den en stor tröst för jag kände igen ALLT, alla symtom & all frustration å ibland sorg över att inte vara förmögen till de man önska. OM du läser detta & har problem så SÖK HJÄLP & vägra ett nej eller bara smärtlindring jag önska jag hade gjort de från början men jag vågade inte. Läkarna har man ju en jäkla respekt för men tyvärr detta är som endo.föreningen kallar det en "sjukdom i de tysta" & kunskapen om den är LITEN dock är sjukdomen ganska vanlig ca. 200.000 kvinnor i Sverige gissar man lider mer eller mindre av denna sjukdomen DET ÄR MÅNGA! Man kan även hjälpa endo.föreningens arbete genom att skänka en hundralapp eller två, eller bli stödmedlem eller som jag medlem med endometrios. De är inte jättemycket pengar men gör stor skillnad för deras arbete. Har själv kommit i kontakt med en underbar kvinna från föreningen som verkligen lyssnar, känner igen & förstår vad jag pratar om - DET ÄR GULD VÄRT! För ensamheten man känner när man är så dålig som nu är hemsk, deprimerande & bara mörk, mörk & mörk.... :(
Måste kunna tvätta vidare nu har klarat mej ner en gång & tillbaka men de var ett helsike.....
Men vägra ge upp!
Ringa Sahlgrenska & ett annat lasarett idag!
Kramar
//Citodonen.....
Kommentarer
Trackback